Detta är den mest omfattande av de åtta studiemodulerna, där du lär dig läsa kurslitteratur på ett effektivt sätt. Därför är det klokt att du börjar med en kort sammanfattning.

Naturligtvis kan man inte använda en och samma metod på alla kursböcker. Det är en avsevärd skillnad mellan att studera psykologi och högre matematik. Det finns inte bara ett riktigt sätt att ge sig i kast med så skilda material. Detta är viktigt för dig att inse innan du läser den här modulen. Du kanske vill göra din studieplanering tidigare i processen. Översiktsläsning kanske inte passar på faktarika texter där varje ord måste förstås. Intensivläsning är inte alltid nödvändigt om texten är starkt berättande.

Det första du måste göra är att skilja på skönlitterära böcker och kurslitteratur. Från det vi var små har det varit texter av berättande karaktär som vi tagit oss an. Därför är det lätt att fortsätta med den invanda tekniken. Att läsa skönlitteratur kan jämföras med att se film - du följer en händelse från början till slut. Då börjar du inte med att titta längst bak i boken för att se vem som var mördaren. I så fall är hela boken förstörd. Att läsa en kursbok kan i stället jämföras med att lägga ett pussel. Efter att ha tittar på kartongen för att se helheten börjar du med kantbitar och färgrika partier. På slutet växer detaljerna i himmel, hav och gräs fram. Detta är ett helt annat sätt att angripa en bok, och fortsättningsvis är det denna teknik vi ska diskutera.

En bra introduktion är att se filmen om studieteknik.

Tillsammans med en Ikea-möbel hittade jag följande instruktion, som väl sammanfattar en god studieteknik:

Från det stora till det lilla
	Grundprincipen när du läser facklitteratur är att gå från det stora till det lilla. Först försöker du se helheten innan du så småningom sätter dig in i detaljerna. Denna metod ska vi nu studera punkt för punkt. De fem punkterna är: Snabb översikt Fördjupad översikt FÖRELÄSNING Studieplanering Intensivläsning Repetition

1. Snabb översikt Först gör du en snabb översiktsläsning av boken. Försök få en uppfattning om strukturen. Det bör du klara av på under en timme om boken inte är alltför tjock. Bokomslag, förord och introduktion/inledning ger dig en snabb bild av författaren samt bokens syfte och budskap. Innehållsförteckning: Du ser hur boken är disponerad. Kopiera gärna innehållsförteckningen och ha den vid sidan av boken under senare läsning. Sammanfattningar: Ibland finns det en sådan i slutet av boken, ibland efter varje kapitel. Bläddra genom boken. Lär dig betydelsen av ordet "blädderläs". Ett riktmärke för mig är fyra sekunder per sida. Du har nu bildligt talat tittat på kartongen på pusslet. Det är dags att lägga boken åt sidan för den här dagen.

Här gör du en grundligare översiktsläsning av boken, en så kallad SKUMLÄSNING. (Obs att detta inte är "snabbläsning", som beskrivs på annan plats). Du kommer att känna igen mycket från första gången.

• Innehållsförteckningen: Kopian som ligger på skrivbordet gör att du hela tiden vet var du befinner dig.
• Sammanfattningen: Ögna igenom sammanfattningen en gång till.

Därefter läser du allt som "står ut":

• Rubriker: Ibland ger rubrikerna och mellanrubrikerna i sig en helhetsbild.
• Bilder, bildtexter, diagram, tabeller och faktarutor finns inte där för skojs skull utan har ofta högt läsvärde.
• Markerad text: Kursiv, fet och understruken text innehåller viktig information.
• Första och sista delen av kapitlen: Vetenskapliga rapporter börjar ofta med att författaren presenterar huvudfrågan, själva problemet. Detta diskuteras sedan i mitten av kapitlet för att på slutet sammanfattas i en lösning. Mellanpartiet kan du med gott samvete hoppa över i detta skede.
• Första meningen i varje stycke: Ett välkänt sätt att skumma en text är att läsa de första raderna i varje stycke.
• Frågor: Försök svara på eventuella instuderingsfrågor.
• Ordlista: Om boken har listat upp viktiga huvudord bör du titta igenom dessa.

Innan en föreläsning/lektion bör du alltså översiktligt läsa igenom materialet, när så är möjligt.

Detta är en av studieteknikens absolut viktigaste råd. LÄS FÖRE EN FÖRELÄSNING!
Min erfarenhet är dock att de flesta studenter inte gör så och därför betonar jag det än en gång, möjligen "en aning" överdrivet:
"Tänk dig att föreläsaren blivit sjuk. Förbered dig så att du själv kan hålla föredraget."

Föreläsningen blir på detta sätt en repetition. Du får bekräftat det du redan bekantat dig med och kan genast placera in lärarens genomgång i ett sammanhang. Du för en "inre dialog" och blir aktiv på ett helt annat sätt än annars. Om föreläsaren behandlar sådant som inte finns med i kurslitteraturen märker du det.

Du märker vad föreläsaren anser vara viktigt, men också mindre viktigt när det kanske inte ens berörs. Detta underlättar din fortsatta planering.

Ibland glömmer föreläsaren vissa led i sitt resonemang, men eftersom du redan har förkunskaperna är det inget problem för dig. Om föreläsaren är ostrukturerad och hoppar hit och dit är det ännu svårare att hänga med för den som inte förberett sig.

Du kan ställa relevanta frågor.

Du behöver inte anteckna lika mycket, utan relativt få nyckelord påminner dig senare lätt om sammanhanget. Ibland vet du till och med att saker är så väl beskrivna i boken så du behöver inte alls skriva upp dem. Detta minskar risken för att du ska bli en levande kopieringsmaskin, som inte får missa något av det som sagts eller skrivits på tavlan.

Som nybliven student kan det vara svårt att klara av "den akademiska friheten". Högskolestudier ställer stora krav på tidsplanering.

Oftast har du färre lektioner och betydligt mer tid för egen inlärning jämfört med i tidigare skolformer. Tonvikten ligger på din egen arbetsinsats i form av självstudier. Hur många studenter sitter inte natten före tentamen och läser så ögonen glöder? Vill du bli en av dem?

Fråga dig själv innan du fortsätter: Vad är målet med kursen?Vad är viktigt och mindre viktigt? Vad kan jag redan? Detta gör att du kan fokusera på vissa delar av litteraturen och lämna andra. Det är en stor konst att lära sig prioritera. Från gymnasiet har vi ofta med oss vanan att läsa allt. På högskolan blir det omöjligt att fokusera lika mycket på alla detaljer och alla kapitel i boken. Perfektionister har en tendens att lägga massor av energi på allt, även på mindre viktiga saker. Tänk om du redan efter punkt 1 och 2 har läst klart vissa delar av boken! Du har gått igenom materialet två gånger hemma och lyssnat på läraren en gång. Fundera över följande korta dialog som belyser konsten att våga hoppa över. - Har du läst tidningen i morse? - Ja!

Har du kunskapsluckor? Efter översiktsläsningen märker du om du inte har de förkunskaper som krävs. Det kan resultera i att du måste repetera tidigare kurslitteratur eller på annat sätt uppdatera dig. Faktum är att ju mer du kan i ett ämne destor lättare har du att ta till dig ny kunskap.

Dag-för-dag-planering

Skaffa överblick av det arbete som ligger framför dig. Gör två slags tidplaner, en långtidsplan för hela kursen där du använder din almanacka, och en dag-för-dag-planering med hjälp av en veckoblankett. Du kan naturligtvis använda databaserade tidskalendrar av olika slag. En färdig excel-blankett finns i övning 2, där du kan komma igång med planeringen direkt. Först bokar du in föreläsningar, seminarier och tentamesdatum, därefter sömn, måltider och saker som du prioriterar högt, till exempel sportaktiviteter. Därefter är det dags för det viktigaste av allt - att planera din självstudietid. Glöm inte att planera tid för repetition i slutet av läsperioden. Själv har jag upptäckt fördelen med att planera för en dag i veckan då jag är helt ledig från studierna.

Betrakta studierna som ett arbete och dina studievanor som arbetsvanor. Då bör du förstå vikten av att börja en viss tid, hålla på en viss tid och inte göra annat under arbetstid. En normal arbetsvecka innebär som bekant cirka 40 timmars jobb.

Små post-it-lappar Dessa självhäftande lappar är ungefär 2 x 4 cm stora och finns i olika färger. Det går lätt att skriva på dem. Köp fyra olika färger.

Färg 1: Lapparna används som register. Börja med att sätta en lapp på bokens sista sidan längst ner till höger. Skriv datum när boken ska vara utläst, lämpligen en vecka före tentan, så att tid finns för repetition. Gör sedan ett register i bokens högerkant genom att placera ut lappar med lämpliga mellanrum, kanske vid varje nytt kapitel. Skriv datum på var och en av lapparna. Du har nu fått en planering, som visar när du bör vara klar med boken och dina olika delmål. Lapparna kan lätt flyttas om planeringen ändras.

Färg 2: Används för att markera en viktig figur eller definition som du måste återvända till flera gånger under läsningen. Sätt lappen i bokens överkant. Använder du grön överstrykningsfärg för dessa definitioner (se intensivläsning nedan) är det lämpligt med gröna lappar.

Färg 3: Denna lapp förekommer bara i ett exemplar och är "här-är-jag-märket", ett perfekt bokmärke som aldrig glider ur boken.

Färg 4: Lapparna kan användas för att markera svåra avsnitt som du hoppat över för att återvända till senare.

Ska all den här planeringen vara nödvändig? Vad händer med spontaniteten och kreativiteten? Vad händer när oförutsedda saker dyker upp?

Min egen erfarenhet är att jag aldrig har tid utan jag måste ta mig tid. En devis som fungerar dåligt för mig är "jag jobbar så fort jag får en ledig stund" - sådana stunder dyker nämligen sällan upp.

Planeringen är till för att styra dig mot ditt mål, men naturligtvis måste du ha frihet att ändra allteftersom nya förutsättningar dyker upp. Rätt planering är tidsbesparande, avstressande och tar absolut inte död på det spontana.

---

4. Intensivläsning

För vissa delar av boken räcker säkert den fördjupade översikt du redan gjort. Andra delar behöver du titta mer på, och nu börjar alltså den "riktiga" läsningen. Du ska göra innehållet till din egendom, något du själv äger inom dig.

Tänk tillbaka på dialogen ovan där någon svarade ja på att ha läst tidningen. Så kan man svara trots att bara några procent av all text har lästs. Kanske några rubriker gav mersmak och på kvällen tar man fram tidningen igen. En motsvarighet till intensivläsningen?

	Läs och återberätta Ibland kan jag komma på mig själv med att jag inte har fattat ett dugg. Ögonen har läst men hjärnan var bortkopplad.
	Min egen teknik är att - läsa ett avgränsat stycke - blunda och tyst för mig själv sammanfatta det viktigaste - stryka över nyckelord och viktiga fraser
	På så vis får jag en koll på att jag är vaken. Jag förhör helt enkelt mig själv. Ibland behöver jag analysera texten lite djupare. Vad betyder den för mig? Hur kan jag tillämpa den i min egen situation? Se sista punkten Reflektera.

Över- eller understrykningar Att läsa med en penna i handen är nog det absolut vanligaste studietekniska knepet. Om det är din egen bok kan du göra markeringar direkt i texten, annars använder du anteckningspapper. Jag rekommenderar att du köper åtminstone de "tunga" böckerna - annars klicka här. Det är ofta bra att inte göra några markeringar förrän du läst hela avsnittet. Det är först då det går att bedöma vad som är viktigast. Personligen föredrar jag överstrykningspennor hellre än understrykning med blyerts eller kulspets. Förfina gärna metoden genom olika färger, till exempel gult för nyckelord, grönt för definitioner, förklaringar och citat och rött för svåra avsnitt. Var selektiv! Jag har sett böcker där det finns fler understrukna ord än inte understrukna, och då har man hamnat på fel nivå. Tänk på att överstrykning av nyckelordord egentligen är ett sätt att sammanfatta en text.

Marginalen: Använd marginalen för anteckningar. Här kan du förstärka med nyckelord. Du kan också ge mer struktur åt boken. När författaren skriver "för det första... för det andra... för det tredje..." skriver du siffrorna i marginalen för att få bättre överblick. Du kan använda symboler, till exempel ett utropstecken för viktiga saker och ett frågetecken för något som är oklart.

Anteckningspapper eller dator: När du läser vill du ibland göra figurer och lite större anteckningar, kanske sammanfatta ett avsnitt. Ha papper tillhands eller använd datorn.

Frågor: Besvara frågor som kan finnas i boken eller som du fått av läraren. Gamla tentor är också guld värda. Ett gammalt bra knep är att göra om rubriker till frågor för att bli mer fokuserad när du läser. Rubriken Den öppna högskolan kan till exempel göras om till Vad är det som gör högskolan öppen? Kan du svara på frågan har du fattat huvudbudskapet i avsnittet. Du kan också ställa frågor till dig själv av typen - vad är huvudbudskapet..? - vilka slutsatser kan jag dra..? - vilken nytta kan jag ha..?

Reflektera Att reflektera över det du läst är viktigt. Det gör du bland annat genom att återberätta och ställa frågor, gärna tillsammans med någon annan. Men du bör gå ett steg längre genom att försöka se mönster, dra slutsatser, sätta in det lästa i ett större sammanhang och i bästa fall låta det du lärt dig skapa helt ny kunskap. Reflektion innebär också kritiskt tänkande - att se saker ur flera olika perspektiv för att erhålla en nyanserad helhetsbild. Här är det guld värt att läsa tillsammans med andra. Om du hittar någon med samma ambition som du själv kommer ni säkert att kunna få ett mycket kreativt samarbete.

Ska man läsa högt? Många påstår sig förstå bättre när man högt uttalar det man läser. Det går visserligen långsammare men kanske det ändå i vissa fall kan vara motiverat. Så här skriver en forskare vid Lunds universitet: - Ibland kan man behöva läsa en text högt för sig själv för att riktigt förstå. Jag gör själv så ibland när jag har något riktigt obegripligt att läsa, som till exempel mina studenters uppsatser!

---

5. Repetition Sådant som man ofta tänker på fastnar i långtidsminnet efter hand. Därför är repetition mycket viktigt för inlärningen. Ju oftare man tänker på en sak, desto större chans är det att man minns den. Här kommer den viktigaste meningen i detta stycke: Repetera innan du glömt, inte när du glömt! Repetition betyder upprepning. Men absolut inte att läsa om hela boken. Nu kommer den verkliga poängen med att ha ordning på sina anteckningar från föreläsningar och kursböcker. Det är dessa du använder i din repetition. Då går repetitionerna väldigt snabbt! Du läser: föreläsningsanteckningar, marginalanteckningar, över- understrykningar sammanfattningar

Rekommenderade repetitionstider efter föreläsning eller eget läspass:	Den första repetitionen bör ske så snart som möjligt efter en föreläsning eller ett läspass, optimalt efter 10 - 60 minuter. Efter en föreläsning kanske du tar bussen hem och då hinner du säkert ögna igenom dina anteckningar. Eller så äter du en bit mat och sätter dig sedan 10 minuter i biblioteket. När du studerar på egen hand bör du planera så att du avsätter de sista minutrarna av läspasset till att repetera det du just läst. Många slår bara igen boken när läspasset är slut, utan att återvända till den lästa texten. Fall inte i den gropen! Hela första dygnet tappar man mycket kunskap om den inte befästs. Morgonen är en bra tid för repetition. För mig har några dyrbara morgonminuter utgjort "1-dygnsrepetitionen". Intervallerna för repetition kan sedan ökas och de sista tiderna är till för dig som vill behålla kunskaperna inte bara över tentan utan livet ut. Vid veckokurser eller andra kortare utbildningar kan det vara klokt att repetera en liten stund varje dag.
- 10 min - 60 min
- 1 dygn
- 1 vecka
- 2 veckor
- 4 veckor
- 3 månader
- 6 månader
- 12 månader
En repetition som ofta glöms bort är att snabbt bläddra igenom de gamla avsnitten i boken innan du ska till att plugga nytt.

---

Books in English

Tar längre tid
Att läsa på ett främmande språk tar längre tid, ovavsett hur väl du behärskar språket. Det finns helt enkelt fler "vägbulor" som sänker läsfarten.

Vardagsengelskan räcker inte
Kurslitteratur innehåller ofta fackord som du förmodligen aldrig mött tidigare.

Svensk bok som stöd?
Visst kan du leta efter svenska texter som behandlar samma ämne, både i bokform och på nätet. Lockas dock inte att göra allt på svenska. Du kommer aldrig ifrån att både läsa och skriva på engelska.

---

Hur ska man då göra?

Om du har en lätt text, där sammanhanget är viktigast, rekommenderar jag att inte slå upp ord i onödan. Det sinkar bara läsningen och förstör flytet.

Vid mer "intensiva texter" kan du göra den första delen av läsningen till en lekton i engelska. Det gäller nu att på bästa sätt tillägna sig fackorden och specialorden i boken. De flesta svåra ord dyker upp i innehållsförteckningen, i sammanfattningen och i bokens första tjugo sidor. Om du lär dig dessa ord ordentligt kommer resten av boken att bli lättare.

1. Läs, och stryk under svåra ord.

2. Fråga dig om du förstod helheten. Om så är fallet går du vidare. Även i svenska böcker finns svåra ord som du antagligen snabbt hoppar över. Du kan göra markeringar men ändå lämna orden och gå vidare i texten. När du återvänder nästa gång kan du uppleva att sammanhanget har gjort att ordet är begripligt.

3. Om du anser att du måste slå upp ett ord - gör det! Hellre ett för mycket än ett för lite på de första 20 sidorna.

4. Gör en ordlista med de ord du slår upp, på papper eller kanske i din telefon.

5. Plugga ordlistan vid lämpligt tillfälle, som en ren lektion i engelska.

---

Svåra texter
I vissa texter, till exempel komplicerade definitioner, måste du förstå varje ord, och då är det bara att översätta.

Kompisar
När du får kurslitteratur på engelska är det en jättefördel att ha studiekompisar. Diskutera tillsammans - det kommer alla att ha nytta av. Är du bäst av alla på engelska får du många kompisar, och är du sämst får du mycket hjälp.

Till dig som planerar långsiktigt - och ännu inte börjat på universitetet:

• Läs alla kurser i engelska på gymnasiet.
• Läs några böcker på engelska, kanske en spännande deckare i hängmattan.
• Lyssna på allt engelskt du kan komma över - TV, radio, musik, nyhetssändingar ...
• Åk utomlands - framställ det som en förberedelse för universitetet så kanske pappa betalar :-)

Övning 1- din första kursbok
Det är långsökt att öva lästeknik på en kort artikel. Därför föreslår jag att du går direkt på din första kursbok. Tillämpa principen du lärt dig om helhet före detaljer.

---

Övning 2 - studieplanering
Gör nästa veckas dag-för-dag-planering.

Du kan använda en almanacka ("vanlig" eller elektronisk), göra en personlig planeringsblankett eller använda den som finns att hämta här.

Hämta excel-filen här. Planera direkt i datorn eller skriv ut filen och använd vanlig penna.

1. Först bokar du in föreläsningar, seminarier och tentamesdatum, därefter sömn, måltider och saker som du prioriterar högt, till exempel sportaktiviteter.

2. Nu är det dags att pricka in självstudietid. När är du som mest pigg och har därmed din bästa inlärningstid? Rent praktiskt kan det vara svårt att alltid styra läsningen till sådana tider. Men är du till exempel alert på förmiddagarna, och de är fria från schemabundna aktiviteter, bör du naturligtvis utnyttja dessa maximalt. Glöm inte att pricka in repetitionspassen, t ex det första som bör ske direkt efter en föreläsning.

---

Du har kommit till slutet av modul 3 Försök återge modulens huvudbudskap med hjälp av stödorden till vänster.