Det är en självklarhet att vi ser olika ut, har olika röst och skiftande ögonfärg. Självklart är det också så att vi är bra på olika saker och lär oss saker på olika sätt.

Intelligens och lärstilar

Vi är olika - vi lär olika!

I denna modul behandlas begreppen intelligens respektive lärstilar.

Efter en kort teoretisk bakgrund funderingar vi över hur vi studietekniskt kan utnyttja vår personliga lärstil.

Området är gigantiskt men behandlas här väldigt kortfattat.

På senare tid har intelligens och lärstilar debatterats så mycket i skolan att det inte varit fint att tala generellt om studieteknik. Eftersom vi lär oss på olika sätt finns inga allmängiltiga råd, tycks en del hävda. En mer nyanserad bild tror jag är att vi behöver generella råd, som vi sedan själva tar till oss i den mån det passar vår egen stil.



INTELLIGENS
 Vad är intelligens? Den sedan 1800-talet dominerande definitionen av intelligens speglas väl i följande citat från ett uppslagsverk modell 1980:

Intelligens - förstånd, tankeförmåga, skarpsinne. Som psykologiskt begrepp avgränsas intelligens mycket olika: som förmågan att snabbt och effektivt möta och anpassa sig till nya situationer; som förmågan att verkningsfullt använda abstrakta begrepp; som förmågan att förstå sammanhang och lära snabbt. Oftast avses en blandning av dessa tre, men tonvikten kan läggas olika. I nutida psykologi definieras intelligens ofta som "det som mäts med intelligenstest", d.v.s. ungefär på samma sätt som fysiken kan definiera tid som "det som mäts med klockan".


I Nationalencykolpedin 2011 formuleras det så här:

Intelligens, i dagligt tal detsamma som förstånd, skarpsinne, begåvning eller tankeförmåga. Förslag till definitioner av intelligens har ofta betonat abstrakt tänkande, relationstänkande, lärande, anpassning till nya situationer och effektivt utnyttjande av erfarenhet. Enighet om en definition har dock inte nåtts. Teorier kring mänsklig intelligens har formulerats från många olika utgångspunkter, såsom bl.a. utvecklingspsykologin, neuropsykologin, kognitionspsykologin, artificiell intelligens och socialisationsteorin.

Nio olika intelligenser
Intelligens är alltså ett svårdefinierat begrepp som vi inte alls kan ge en heltäckande bild av här. Vi redovisar en definition som vunnit visst framsteg i svenska skolor.

I början av 80-talet formulerade professor Howard Gardner en annorlunda syn på intelligens. Han definierade då sju olika sorters intelligenser, som han menar är i högsta grad utvecklingsbara. På senare tid har han lagt till en åttonde och diskuterar även en nionde. En av hans ofta citerade fraser är "det handlar inte om hur intelligent du är, utan om hur du är intelligent".
 
1 Verbal-lingvistisk
 förmågan att använda språket i tal och skrift, har lätt att lära ett nytt språk
2 Logisk-matematisk
 förmågan att analysera och dra logiska slutsatser, gillar matematisk problemlösning
3 Musikalisk-rytmisk
 förmågan att uppfatta och uttrycka olika sorters musik, känsla för rytm och melodi
4 Kroppslig-kinestetisk
 förmågan att kunna använda kroppen med bra motorik, koordination och balans
5 Visuell-spatial
 förmågan att bedöma avstånd, orientera sig, ha känsla för färg, form och mönster
6 Interpersonell -social
 förmågan att uppfatta signaler hos andra och känsla för hur man beter sig i olika situationer
7 Intrapersonell -självkännedom
 förmågan att ha en riktig bild av sig själv och kunna handla utifrån det
8 Natur-naturalistisk
 förmågan till "gröna fingrar" och att förstå samband i naturen

Han diskuterar nu också om det kan finnas en andlig intelligens

9 Andlig-existensiell
 förmågan att analysera och reflektera över existentiella frågor samt inspirera andra

Han utesluter inte heller att den kan finnas ytterligare intelligenser.

Enligt Gardner utfördes de traditionella intelligenstesterna i onaturliga miljöer och mätte bara två intelligenser, verbal-lingvistisk och logisk-matematisk.

Detta speglar vem som konstruerat intelligenstesterna och Gardner funderade på hur dessa test skulle ha sett ut om konstruktörerna varit politiker, konstnärer eller trädgårdsmästare. Den traditionella typen av tester (som fortfarande används) gör att många människor betraktats som "dumma" eftersom de inte klarat testerna - men varit briljanta inom sina områden.

Gardners budskap är att vi har minst en primär intelligens för att sedan inneha de övriga på en fallande skala.

Kärt barn har många namn - geni, underbarn, talangfull, högbegåvad, särbegåvad. 18 svenskar – eller en på varje halv miljon – anses med IQ-test som utgångspunkt vara extremt särbegåvade.

2–4 procent av alla människor är måttligt särbegåvade. En minoritet av dessa har så kallad generell särbegåvning och bemästrar nästan alla akademiska ämnen. De flesta har dock både starka och svaga sidor. Man kan till exempel vara särbegåvad inom matte, men ha inlärningssvårigheter i svenska.

IQ-test missar dock ofta särbegåvade inom exempelvis musik, bild och idrott, då de inte behöver ha särskilt hög IQ-nivå.

Källa SvD

LÄRSTILAR

Lärstilar (ibland inlärningsstilar) handlar om olika sätt att lära sig nya saker.

Tanken är att om vi kan hitta vårt bästa sätt kan vi utnyttja vår hjärna maximalt.

Det finns många sätt att beskriva lärstilar. Nedan behandlas ett angreppssätt. Men området är gigantiskt. På länken kan du kortfattat läsa om några andra teorier.

Det är genom våra olika sinnen vi hämtar in vår kunskap. Människor verkar använda de olika sinnena i olika stor utsträckning.

Utifrån det sinne vi använder mest beskrivs ofta tre olika sätt att ta in kunskap; visuellt, auditivt eller taktilt/kinestetiskt. Denna teori kallas ibland VAK-teorin och formulerades först av Grindler/Bandler.

Först beskrivs stilarna och sedan får du tips på hur du kan dra nytta av din stil.

Visuell stil
Kunskap tas in företrädesvis genom synen. Man läser sig till kunskap och har lätt att förstå bilder och diagram.
Auditiv stil
Här är det hörseln som är kanalen för information. Auditiva personer lyssnar hellre till instruktioner än läser dem och redovisar hellre sina arbeten muntligt än skriftligt.
Taktil/kinestetisk stil
Känseln och rörelsen står i centrum. Man vill göra saker, ta på saker, röra sig, experimentera och uppleva under inlärningen. Känslorna ska vara med.

Den stil som traditionellt har premierats i skolsystemet är den visuella. Detta blir tydligare och tydligare ju högre upp i skolsystemet vi kommer, och på många universitetsutbildningar dominerar den visuella stilen helt.

  • De flesta råden om effektiv lästeknik, snabbläsning och anteckningsteknik är som gjorda för den visuelle.
Det finns dock en del extra knep för dig som har en auditiv eller kinestetisk lärstil. De flesta av oss har egentligen alla inlärningsstilar inom oss, även om någon av dem dominerar, så råden kan i så måtto passa alla. Det är dessutom en fördel om mer än ett sinne är aktivt under inlärningen.

Om du är auditiv bör du vara särskilt alert under föreläsningarna, så att du kan lyssna in budskapet ordentligt.

  • I vissa fall kan det till och med vara idé att spela in en föreläsning, om nu läraren godkänner det.
  • Du kan tala in sammanfattningar och stolpar, som du sedan lyssnar på. Vid språkstudier är inspelning ett måste även för dem med annan lärstil.
  • Det kanske allra bästa tipset är att diskutera kursinnehållet med dina kompisar. Ni pratar helt enkelt igenom kursen och vänder och vrider på frågeställningarna tillsammans.
  • Du kan också berätta innehållet i boken för någon och på det sättet "prata kursen". Om ingen vill lyssna kan du alltid tala till dig själv.
  • Högläsning är också ett bra sätt att förstå - kanske inte en hel kursbok, men viktiga avsnitt, understrykningar, sammanfattningar och inte minst föreläsningsanteckningar.
  • Kanske kan klassisk musik hjälpa dig till rätt stämning under dina läspass - läs mer.

Du som har en taktil/kinestetisk stil måste försöka röra dig på något sätt. Under föreläsningarna kan det dock bli svårt att hoppa upp och ner i stolen!

  • När du läser själv bör du ofta ta korta pauser för att röra dig.
  • Försök växla mellan att sitta och stå. Ett höj- och sänkbart skrivbord kostar massor, men en liten hylla i ståhöjd kan göra jobbet lika bra. Pröva Norbo väggmonterat klaffbord från Ikéa - 329 kronor. (Reklaminslag mitt i programmet!)
  • I ämnen som naturvetenskap och data ingår exkursioner, laborationer och experiment. Praktik utgör också en del av många utbildningar. Sådana moment bör en kinestetiker utnyttja väl
  • Studiebesök, intervjuer och rollspel är andra andra aktiviteter som åtminstone någon gång kan fungera även i högskolemiljö.
  • Att använda datorn på olika sätt kan också vara ett sätt att röra åtminstone fingrarna. Flera tips på datoranvändning ges i kursen. Några exempel:
    - vid egen läsning antecknar du med hjälp av datorn
    - föreläsningsanteckningarna kan "renskrivas" med hjälp av datorn.
    - använd speciellt mindmappingprogram
    - hämta artiklar från Internet
    - när du läser utländsk litteratur kan du använda datorns lexikon
    - gör din tidsplanering i elektronisk almenacka eller på excel-blankett
    Viktiga frågor att tänka över
    - Vad vill jag lära mig?
    - Hur vill jag lära mig?
    - Var vill jag lära mig?
    - När vill jag lära mig?
    - Varför vill jag lära mig?
    - Vad hindrar mig från att lära mig?




    Övning 1 - medfödda egenskaper
    Klicka HÄR för att komma till testet.
    Övning 2 - testa dig enligt Gardners teori
    Klicka HÄR för att göra övningen.
    Övning 3 - hur lär du bäst?
    Klicka HÄR för att göra övningen. HÄR finns också några test.
    Övning 4 - ta till dig råden!
    Fundera över de konkreta råd som ges i ovanstående texter om speciellt auditiv och kinestetisk stil. Vad kan du ta till dig av detta även om du inte själv bekänner dig till denna lärstil?
    Övning 5 - IQ-test
    Intelligenstest av den traditionella modellen används i föreningen Mensa. Den som har 130 i IQ (medeltalet är 100) kan bli medlem.

    På Mensa Sveriges hemsida kan du själv prova uppgifterna på ett IQ-test. Mensa Danmark har också ett test, lite mer färgglatt och ganska småkul att prova.

    Vad tycker du själv? Mäter dessa test din intelligens? Kanske du reagerar som Howard Gardner gjorde?
    Du har kommit till slutet av modul 1

     Försök återge modulens huvudbudskap med hjälp av stödorden till vänster.