Läs snabbt för att få en helhetsbild!
|
Vid långsam läsning är det inte ovanligt att glömma första delen av ett stycke innan man hunnit till slutet. Detta är ingen mirakelmedicin Det som behandlas här är ingen mirakelmedicin till svindlande farter, utan snarare några råd för att förbättra sig inom "hastighetsgränsen". |
Hur vill du ha det? |
Koncentrationen
kan bli bättre om du läser snabbare. Naturligtvis beror det på hur fort du redan läser, men läser du för
sakta riskerar du att tappa helheten. Du ser helt enkelt inte skogen
för alla träd.  |
Det
är naturligtvis meningslöst att läsa snabbt om
du inte förstår vad du läser. Men att öka
läshastigheten en del betyder ofta inte att läsförståelsen
i stort försämras.
Möjligen tappar du en del detaljer, men dessa skulle du antagligen
glömt ändå :-) Att öka din läshastighet med 30-40 procent kan faktiskt vara en realistisk målsättning om du läser långsamt från början. Ha ambitionen att åtminstone öka med 10 procent. |
I
denna modul är studieavsnittet och övningarna varvade.
Vad är snabbläsning?
1. Du kommer aldrig att hinna läsa allt
I dagens informationsflöde är det omöjligt att läsa allt. Hur mycket du än ökar din läshastighet kommer du alltid att ligga efter.
Svaret på informationsöverflödet är först och främst att sovra. Välj ut det som är viktigt - och skippa resten. Som riktig snabbläsare har du förmågan att filtrera informationen innan den "riktiga" läsningen ens kan börja.
Vi pratar här om det som ofta kallas
- skumläsning,
- selektiv läsning,
- översiktsläsning eller
- skanning.
Du väljer då en lägre grad av förståelse som kanske är tillräcklig i det aktuella fallet.
Detta kan du läsa om i avsnittet om Effektiv lästeknik
2. Läs allt - men lite fortare
Nu har du bestämt dig för att läsa en text "på riktigt" (alltså inte skumma den). Du vill läsa den så fort som möjligt. Det är detta texten fortsättningsvis handlar om.
Många förespråkare på nätet (som ofta tar bra betalt) gör gällande att du kan öka din fart nästan hur mycket som helst, kanske till och med tiodubbla din läshastighet med bibehållen förståelse. Detta saknar stöd i forskningen. Kolla själv genom att googla på forskare som Kenneth Holmkvist, Mats Myrberg och Lars Melin.
Trots det sagda kan du troligen öka farten med full förståelse genom några enkla knep. "Hastighetsgränsen" brukar sägas vara 600 ord per minut, men då riskerar du att åka dit för fortkörning :-)
Än en gång - innan vi börjar prata om att öka din läshastighet. Det kan inte nog betonas att den största hemligheten är att anpassa farten till den text du läser.
Först tre saker som kan speeda upp farten
1. Texten måste ha en mening för dig
Förförståelse och kännedom om ämnet gör att du läser snabbare. Du bör alltså först skaffa en överblick och en struktur av innehållet. Det kan du göra genom att till exempel bläddra igenom boken, läsa det som "sticker ut" (bilder, faktarutor, underrubriker etc) eller kanske börja med att läsa sammanfattningen.
När du pluggar inför en tenta, och ögnar igenom boken för femte gången på en vecka, räcker det med att titta på ett fåtal ord per sida för att aktivera minnet. Det går väldigt fort eftersom förståelsen redan är nästan fullständig.
| Meningsfullhet är alltså viktigt för att läsa snabbt, vilket enkelt kan bevisas genom att man läser en mening baklänges. Då märker man hur mycket långsammare läsningen sker: baklänges mening en skriva att genom bevisa kan man Vilket. |
2. Större ordförråd ger snabbare läsning
Ditt ordförråd är viktigt för att kunna läsa fort. Ju mer du läser desto mer utvidgas också ditt ordförråd.
Barn läser från början varje bokstav för sig. Så småningom avkodar man ett helt ord i taget, en komplett ordbild. I vår hjärna byggs det upp ett "bibliotek" av vanliga ord. Är du tränad kan du läsa två eller kanske tre ord samtidigt vid en enskild fixering (se nedan).
Det går alltså snabbare att koda av välkända ord eftersom vi vet deras betydelse. En åttaåring kan i snitt 1000 ord och en 18-åring 50 000, alltså läser en 18-åring fortare. Om en text däremot innehåller många okända ord reduceras läshastigheten när du läser bokstav för bokstav. Ju mer bekant du är med terminologin, desto fortare går det.
3. Passar för informationsgles text
Snabbläsning passar självfallet inte i alla sammanhang. Den kommer mest till sin rätt när texten är beskrivande, resonerande och diskuterande, alltså i informationsgles text.
Då det krävs förståelse och analys av varje detalj måste du rimligen också läsa långsamt och kanske ord för ord.
Alla orienterare vet att man springer betydligt fortare i gles tallskog än snårig ung granskog. På samma sätt kan det gå riktigt fort genom informationsglesa sidor, medan faktaspäckad text måste få ta sin tid.
Kom också ihåg att det tar tid att studera - man måste reflektera, samtala och fundera. Tanken med snabbläsning är inte bara att trycka in mesta möjliga kunskap på kortast möjliga tid. Se det hellre som ett sätt att få mer tid för reflektion och tillbakablick.Tänk dig ett framtida jobb som tjänsteman i EU-byråkratin, där du varje vecka måste plöja hundratals, ja kanske tusentals, sidor text. Du förväntas vara insatt i de flesta ämnesområden och ha synpunker på de mest skilda frågor. Då är det omöjligt att staka sig fram ord för ord.
| Övning
1 - testa din läshastighet Innan du gör dig mer bekant med denna modul bör du testa din normala läshastighet. Resultatet kan du sedan ha som riktmärke i fortsatta jämförelser. Hämta några
texter (pdf-filer) där antalet ord är uträknat.
Skriv ut texterna på papper. Du kan inte läsa på
skärmen i denna övning!
Tabellen
visar antalet ord/minut och "ditt betyg". Observera dock att textens karraktär, faktaspäckad eller informationsgles, betyder mycket för din hastighet.
Denna övning
kan du göra regelbundet under din studietid för
att kontrollera hur din läshastighet utvecklas. För
protokoll över dina testtillfällen och börja redan
nu med att pricka in ditt första värde. |
|
Vanliga
"läsfel"
|
||||||||||||||||||||||||
2
- tillbakahopp
3
- visuellt irrande
Barn, men även många vuxna, formar varje ord med
läpparna. Detta bromsar upp läshastigheten och gör
att du inte kan läsa fortare än du talar. |
Övning
2a - ögats rörelse Du kan också hålla fram pekfingret medan din kamrat tittar på det. Rör fingret åt olika håll och se hur ögat hoppar mellan olika fixeringslägen. |
Övning 2b - ögats rörelse Låt nu en kompis ställa sig bakom medan du tittar omväxlande på vänster och höger öga. Gissa om hon ser dina ögonrörelser! |
Ställ dig framför spegeln och titta omväxlande på ditt högra och ditt vänstra öga. Du ser inte din egen ögonrörelse, eftersom du endast kan se när ögat står still - fixerar. Under "hoppen" är du "blind". Gör
så här!
I
detta avsnitt får du fem konkreta råd för att kunna läsa
snabbare.
| 1 | Många av oss läser ganska förstrött och nästan lite slappt. Det blir lätt en jargong också vid läsning av kurslitteratur. Bara genom att koncentrera dig på att läsa fort kommer du att öka din läshastighet. |
| Övning
3 - leta namn Innan du går vidare i texten bör du klicka HÄR för att göra övningen. |
|
2
|
 För
att inte "tappa tråden" vid blinkningar eller
andra störningsmoment använder du fingret eller en
penna som "visuell guide" (själv föredrar
jag fingret som jag ju alltid har med mig). Glid med fingret eller pennan som figuren nedan visar. När du blir van drar du dig mot mitten då det kan bli jobbigt med de kraftiga rörelserna. Detta hjälper dig att inte gå bakåt i texten och att inte förirra dig ut mot någon bild eller annan figur.  Av tradition har vi betraktat det som fel att följa läsningen med fingret - det är bara barn som gör så. Istället bör vi inse att det är en ovärderlig hjälp till en lugn och rytmisk läsning. |
| 3 | Håll boken cirka 30-40 cm framför dig. Detta är normalt läsavstånd. Många har boken för nära ögonen och då blir synfältet väldigt smalt och därmed tvingas du till fler fixeringspunkter. Kanske dags för läsglasögon? |
| 4 | Håll boken vinkelrät mot ögonen. Många låter boken ligga platt på bordet och läser därmed texten snett underifrån. Använd ett bokstöd, till exempel några andra böcker. |
| 5 | För att kolla om du rör läpparna när du läser kan du helt enkelt stoppa en penna i munnen. Observera dock att du inte ska äta upp den utan placera den ungefär som om du rökte den! |
|
Läs väldigt snabbt, på gränsen till för fort. Koncentrera dig verkligen på att läsa fortast möjligt, dock utan att helt tappa förståelsen. Vad händer när du sedan börjar läsa i "normal" takt igen? Din läshastighet kommer att öka. Den här tillvänjningen kan jämföras med den fartblindhet som uppträder när du har kört bil länge på motorväg och sedan tvärt måste sakta farten. Om någon bad dig uppskatta när du var nere i 30 km/h skulle du antagligen säga det redan vi 60 km/h. När du övar snabbläsning kan du alltså läsa på gränsen till för fort. På det sättet flyttar du gränsen framåt. Men självklart finns en övre gräns, och den är INTE så hög som vissa internetsidor gör gällande. Testa din läshastighet då och då vid "normal fart" och använd dig av det protokoll och de texter som finns i övning 1.
|
Övning
4 - öka tempot |
Övning 5 - inse möjligheten!
|
Räkna
ut hur många timmar du kommer att läsa under din
studietid utifrån en uppskattning av antalet lästimmar
per vecka samt det antal veckor din utbildning omfattar.
| Som akademiker måste du ofta, för att hålla dig uppdaterad på jobbet, läsa igenom stora mängder text. Det kan vara tidsskrifter, utredningar, protokoll eller vetenskapliga artiklar. Då har du absolut inte tid att staka dig fram ord för ord. Du måste snabbt ta till dig de viktigaste delarna av texten. Och i sådana fall kanske det räcker med det vi kallar skumläsning. Men troligen måste du anpassa farten och plötsligt stanna upp för en noggrannare läsning innan farten ökar igen. |
Dataskärm eller papper?
Vilket går snabbast - att läsa direkt på dataskärmen eller på papper? Detta är omtvistat. En undersökning från 80-talet slog fast att det går långsammare på skärm än på papper. Men mycket har hänt sedan dess, och en undersökning jag såg nyligen kunde inte påvisa någon skillnad. Och vad är det egentligen man jämför? Typsnittet är viktigt, liksom bokstävernas storlek, radavstånd, kontrast, upplösning, skärmstorlek, papperskvalitet mm.
Några råd för att läsa snabbare på skärmen
Gör texten smalare
Om texten flyter över hela skärmen kan du smalna av fönstret för att få en lämpligt bred kolumn. Det går fortare att läsa en smal text än en alltför bred.
Ändra teckensnittet
Det är inte självklart vilket typsnitt som är snabbast, men själv tycker jag Arial med 9 punkter är bra när jag vill läsa snabbt Då ser jag mycket text i en ögonfixering.
Om du har en text på skärmen som du vill byta teckensnitt på kan du kopiera hela rasket till Word och fixa till texten där.
Times New Roman är nog världens mest använda teckensnitt och har seriffer som en del gillar för att få flyt i läsningen.
Avstånd till skärmen
Om du har en "vanlig dator" (då menar jag inte en iPhone eller liknande, vilken ju är ganska vanlig:-) ska avståndet vara lite mer än i en bok. 50 cm kan vara ett riktmärke.
Bakgrundsljus
Om du sitter i ett mörkt rum blir kontrasten för stor mellan skärm och bakgrund. Ha ljust i rummet, dock inte med solen eller en lampa direkt mot skärmen.
Scrolla inte i onödan
Scrolla i stora portioner och inte rad för rad.
Stor skärm
Ju större skärm du har desto mer ser du utan att scrolla.
Använd markören
Använd markören som en visuell guide för ögat. Då slipper du tappa fokus. Det ger samma stöd som när du använder fingret vid läsning av en bok.
Is Google making us stupid?
Nicholas Carr, amerikanske författaren, skrev 2008 den omdebatterade artikeln Is Google Making Us Stupid? Carr konstaterar att vi får allt svårare att koncentrera oss på längre texter. Efter två-tre sidor går tankarna till annat. Det är sättet att läsa texter på internet som ”förstört” oss. Vi surfar runt bland länkarna, skummar och vill komma fram till slutsatsen nästan innan vi hunnit börja läsa.
-
En gång i tiden var jag en djupdykare i ordens hav. Nu glider jag omkring på ytan som en jetskiåkare, säger han.
Nätet förändrar inte bara vårt sätt att läsa, det förändrar även vårt sätt att tänka. När vi läser online tenderar vi, enligt forskaren Maryanne Wolf, att bli rena avkodare av information. Om vårt läsande bara går ut på att vara så effektivt som möjligt reduceras det till att endast vara ett verktyg för informationsinhämtning.
Vår förmåga att tolka texter förblir till stor del urkopplad. Vi blir jättebra på att skumma på ytan, men urusla på att djupläsa, eller uppfatta underliggande budskap. Vi kan fortfarande läsa massor av texter, men kanske förstår vi allt mindre av vad som står i dem.
- Vi är inte längre vad vi läser, utan hur vi läser, konstaterar Wolf.
Några
varningens ord En annan metod går ut på att det ena ögat läser första raden medan det andra ögat samtidigt läser raden under. Därmed skulle du kunna läsa dubbelt så fort. Också omöjligt med tanke på hur ögonen fokuserar. Inte ens skelögda personer klarar detta. Och hjärnan skulle ju bli totalt förvirrad. Som vi tidigare sagt glider inte ögonen fram över texten vid läsning, utan de fixerar - hoppar - fixerar - hoppar - fixerar osv, s.k. sackad-fixering. Det är alltså fysiologiskt omöjligt att glida med ögonen över en text, eftersom ingenting rörs sig, det finns ingenting att följa. Ögonen kan röra sig med en mjuk glidande rörelse, s.k. smooth persuit, dock inte när du läser. Däremot glider ögonen på detta sätt om du följer en fågel i luften. Eller kanske om du följer en grön mask som finns hos Readrunner. Vad som händer med förståelsen vet ingen i dagsläget. |
Avslutning
Följande text är hämtad ur en historiebok. Den handlar inte alls om snabbläsning, men du kan ändå fundera på varför den finns med här.
 En
viktig faktor som bidrog till de snabba förändringarna
i 1800-talets europeiska samhälle var den teknologiska utvecklingen.
Att vara i rörelse - att resa - fick t.ex. en helt ny betydelse
då en stor del av hästdroskorna ersattes av järnvägstrafik.
Detta påverkade inte bara vår rums- och tidsuppfattning
utan kanske även vårt medvetande. I samband med järnvägsresandets
ökning förändrades vårt seende från ett
naturnära detaljseende till en ”panoramisk blick”.
|
De första tågresenärerna var i allmänhet mycket negativa till tågresan. De tyckte att det gick alldeles för snabbt; landskapet drog förbi med blixtens hastighet och man såg ingenting. Resan blev därför mycket långtråkig. Så småningom förbyts emellertid upplevelsen av leda över detta landskap, som på grund av hastigheten upplevs som ett vitt streck snarare än ett landskap, till förtjusning. Istället att för som tidigare praktiskt taget inte sett någonting, började man istället se allt. Kanske inte längre de små detaljerna men väl det vidsträckta landskapet. |
| Du
har kommit till slutet av modul 5 Försök återge modulens huvudbudskap med hjälp av stödorden till vänster.  |
 |